Finlands cirka 2 500 föreningshus spelar en betydande roll i lokalsamhällenas beredskap inför olika slags kriser och störningar. Lokala samlingsplatser som är öppna för alla behövs exempelvis i händelse av svåra naturkatastrofer, olyckor eller större kriser.
– Nätverket av föreningshus täcker hela Finland. Husen är i många situationer de enda gemensamma lokalerna där man i en nödsituation kan arrangera exempelvis utdelning av rent vatten eller olika slags stödåtgärder, betonar Mikko Härö, ordförande för Föreningshusdelegationen.
Att trygga föreningshusen är en del av Finlands krisberedskap. Därför vore det nödvändigt att höja renoveringsbidraget för föreningshusen, vädjar nio centralorganisationer som upprätthåller föreningshus: Finlands Svenska Ungdomsförbund, Finlands svenska hembydgsförbund, Finlands svenska Marthaförbund, Suomen Nuorisoseurat, Suomen Työväentalojen Liitto, Finlands Byar (Suomen Kylät), Raittiuden Ystävät, Svenska lantbrukssällskapens förbund (ProAgria Keskusten Liitto) och Finlands Hembygdsförbund (Suomen Kotiseutuliitto).
Renoveringsbidraget är en oerhört viktig stödform med tanke på upprätthållandet av föreningshusens livskraft. Bidraget skars ned med nästan två tredjedelar år 2024.
Om föreningshus måste stängas eller underhållet av dem upphör, är det ett konkret hot mot medborgarnas säkerhet och det försvårar även myndigheternas arbete i krissituationer.
Renoveringsbidraget för föreningshus är ett prövningsbaserat statsunderstöd som beviljats sedan 1978. Finlands Hembygdsförbund delar ut bidragen på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet. Användningen och utvecklingen av renoveringsbidraget samordnas av Föreningshusdelegationen, som är ett separat organ.
– I den nuvarande säkerhetssituationen är det viktigt att renoveringsbidragets betydelse som en del av Finlands kritiska infrastruktur identifieras, sammanfattar Mikko Härö.
Föreningshusens betydelse ökar när tjänster centraliseras
Betydelsen av föreningshus som upprätthålls av lokala organisationer som arbetar på frivillig basis ökar, när lokaler som upprätthålls av det offentliga, såsom skolor och hälsostationer, stängs och centraliseras. Också församlingarna är tvungna att dra ner på lokaler, i synnerhet i glesbygder.
– Ett fungerande och aktivt nätverk av föreningshus är en kostnadseffektiv resurs som i en krissituation kan mobiliseras med låg tröskel. Detta gäller för såväl lokalerna som de personer som bedriver verksamheten, säger planerare Hannu Ala-Sankola från ungdomsorganisationen Suomen Nuorisoseurat ry.
Gemenskapen som upprätthåller ett föreningshus känner befolkningen i området, kan rikta stödet rätt och säkerställer att ingen lämnas utanför hjälpen. Utan dessa kunskaper kan det vara omöjligt eller åtminstone mycket svårt för myndigheterna att agera i en krissituation.
Föreningshusen fungerar som en tillflyktsplats dit man kan ordna både materiell och psykisk hjälp. Husen fungerar även som en plats där människor kan skapa nätverk och ta initiativ och sålunda blir behovet av hjälpresurser mindre från samhällets sida under kriser.
– Föreningshusen har en viktig roll med tanke på att kunna ordna hjälp för var och en i Finland. I den nuvarande situationen måste denna struktur stärkas, sammanfattar Hannu Ala-Sankola.
Renoveringsbidragets effektfullhet
Enligt en genomslagsanalys som färdigställdes våren 2025 bidrar renoveringsbidragen till att bevara ett betydande byggnadsarv, men de har också mer omfattande samhälleliga effekter. Indirekt stärker bidragen bland annat lokalsamhällen, främjar kulturverksamheten och skapar jobbtillfällen framför allt för små aktörer inom byggbranschen.
År 2024 tilldelades systemet för renoveringsbidrag för föreningshus det europeiska kulturarvspriset. I motiveringarna betonades framför allt den aspekt att det är medborgarna själva som upprätthåller lokalsamhällenas unika kulturarv. Vidare betonades i motiveringarna vikten av ett framgångsrikt samarbete mellan medborgarsamhället och den offentliga sektorn.
Föreningshusen är allmännyttiga samlingsplatser och aktivitets- och festlokaler som är öppna för alla. De äldsta husen är byggda på 1880-talet och många av dem har ett stort kulturhistoriskt värde.
Föreningshusen erbjuder en plattform för mycket mångsidig lokal verksamhet. I dem idkar varje vecka tiotusentals barn, unga, vuxna och seniorer fritidsaktiviteter – i hela Finland. Ungefär hälften av föreningshusen finns på orter där det inte finns några andra lämpliga lokaler för fri medborgarverksamhet. Merparten av husen upprätthålls genom talkoarbete.
Pressmeddelande 6.11.2025
